av Redaktionen
Redaktionen
Författare på Foretagande.se
46 foruminlägg
1219 artiklar
I tredje delen av Granskning av riksdagspartiernas företagspolitik har vi intervjuat Vänsterpartiet. Frågorna har vi ställt utifrån offentlig information om Vänsterpartiets företagspolitik. Vi har valt att dela upp Vänsterpartiets förslag utifrån tre kategorier: skatter, regelförenklingar och övriga företagsfrågor.

Sammanfattning

 

Vänsterpartiet vill sammanfattningsvis genomföra följande förslag gentemot företag:

Skatter

1. Slopat rut-avdrag
2. Minskat jobbskatteavdrag
3. Sänkt pensionärsskatt
4. Restaurangmomsen bör inte vara lägre än momsen på andra varor
5. Investeringssparkonto bör inte skattemässigt vara en så gynnad sparform som det är idag

Regelförenklingar

1. Baselreglerna bör ses över för att minska den administrativa bördan för mindre sparbanker.
2. Varje gång ett nytt lagförslag tas fram, så ska man beakta hur den administrativa bördan för mindre företag påverkas.

Övriga företagsfrågor

1. Skapa ett nytt bolag, ett s.k. fond-i-fond bolag, där Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB skall inordnas, för att motverka överlappande uppdrag och att det ska bli enklare för företag att veta ”vem de ska vända sig till”
2. För att underlätta uppstart av nya sparbanker bör man införa statliga uppstartslån och införande av egenkapitalbevis
3. Material bör i högre utsträckning återanvändas och återvinnas
4. I linje med regeringens SOU utredning vill Vänsterpartiet att mindre företag med högre risk eller utan egen säkerhetsmassa ska kunna lånefinansieras genom ett statligt garantisystem
5. Vänsterpartiet är i samma åsikt som regeringen gällande ökade anslag för innovationslån till ALMI
6. För att underlätta gröna investeringar vill Vänsterpartiet såsom regeringen införa en investeringsbank som har den brittiska Green Investment Bank som förebild
7. Vidta en utredning med syfte att skapa lika konkurrensvillkor på bankmarknaden
8. Företag med upp till l0 anställda ska helt slippa sjuklöneansvar (förslag i senaste budgetmotion)
9. Bankerna ska åläggas att ha kontanthantering
10. Ett samverkansprogram avseende turismen bör införas. Det ska bygga på den modell som Vinnova har för sina samverkansprogram
11. Alla företag med upp till 250 anställda bör få ett stöd om upp till 30 % sina kostnader för forskning och utveckling, upp till ett tak om 2,5 miljoner kr (förslag i senaste budgetmotion).

 

De fullständiga svaren från Vänsterpartiet finns nedan.

[sexypolling id="1"]

Hela intervjun med Vänsterpartiet

1. Varför skulle det vara bra att Innovationsbron, ALMI Företagspartner AB och Inlandsinnovation slås ihop? Var konkreta.

 

Det pågår sedan en tid en konsolidering av de statliga insatserna på kapitalförsörjningsområdet. Innovationsbron ingår numera under ALMI. Och det ska skapas ett nytt bolag, ett s.k. fond-i-fond bolag. Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB ska inordnas i det nya bolaget. Syftet med konsolideringen är bl.a. att motverka överlappande uppdrag och att det ska bli enklare för mindre företag att veta ”till vem de ska vända sig till”.

2. Hur skulle ni stärka de lokala Sparbankernas möjligheter att konkurrera med storbankerna och bidra till utvecklingen av det lokala näringslivet?

De nya Basel III reglerna är främst anpassade för större affärsbanker. För mindre sparbanker blir den nya administrativa bördan tung. Vi vill se en utredning som ser över hur Baselreglerna kan anpassas till mindre banker.

För att en ny sparbank ska kunna bli operativ på den lokala marknaden krävs ganska mycket kapital. För att underlätta finansiering och etablering menar vi att man bör titta på följande två möjligheter: (i) Statliga uppstartslån och (ii) Införande av egenkapitalbevis. Det senare är en finansieringsmodell som man införde i Norge för ett antal år sedan.

3. Vad skulle ni göra för att regelsystemet ska bli enhetligt och likformigt med få undantag?

Med regelsystemet avses här alltså skatteregler. Vi har många förslag i vår skattepolitik som innebär att vi tar steg mot likformig beskattning på olika områden. Slopat rut-avdrag är ett sådant exempel. På inkomstskattens områden driver vi också minskat jobbskatteavdrag och sänkt pensionärsskatt. Båda dessa blir till viss del verklighet nästa år, vilket innebär steg mot mer likformig beskattning. Men det handlar också om en sådan sak som att restaurangmomsen inte bör vara lägre än moms för andra varor eller att det inte finns någon anledning till att investeringssparkonto är en så skattemässigt gynnad sparform som det är idag.

4. Vad innebär ett likformigt skattesystem för er?

Det handlar t.ex. om att ha lika stor skattesats på liknande typer av beskattning. Några exempel: Vi tycker att det är dåligt att ha olika skattesats på inkomster beroende på om inkomster kommer ifrån a-kassa, lön eller pension. Det verkar också onödigt att ha olika höga arbetsgivaravgifter pga en persons ålder.

Vad menar ni med att ett sådant system skulle förhindra inlåsningseffekter? Vad är inlåsningseffekter?

Här kan man ta kapitalskatter som exempel. Om man ska sälja en tillgång som man kanske har gjort en vinst på så ska man ju betala reavinstskatt på detta. Då är det bra om reavinstskatten är lika hög alldeles oavsett vad det är för tillgång man har så att skatten inte styr ens investeringsbeteende.

Varför skulle det vidare förhindra snedvriden konkurrens?

Idag har vi flera olika momssatser i Sverige, alltså olikformig beskattning. Till exempel kan man hävda att restaurangbranschen är gynnad pga att dess priser beläggs med tolv procents moms istället för 25 som butiker som säljer varor.

5. Angående innovationer - Vad innebär kompetensförsörjning? Vad kommer ni göra för att Sveriges industri ska ha bättre resurseffektivitet och grogrund för digitaliseringens möjligheter?

Kompetensförsörjning handlar mycket om att människor ska ha den utbildning och kompetens som efterfrågas i arbetslivet i stort.

För att stärka resurseffektiviteten generellt i samhället och för företagen anser vi att material i högre utsträckning ska återanvändas och återvinnas, eller om detta inte är möjligt energi utvinnas. Vi vill införa styrmedel som främjar en sådan inriktning mot cirkulär ekonomi och ökad energieffektivisering.

En faktor som är viktig för att kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter är utbyggnaden av bredband.

6. Hur mycket skulle dessa innovationslån kunna vara och vilka krav ställs på att få dem, samt vad skiljer era förslag från de innovationslån som Almi redan har?

Den satsning som jag antar att du refererar till handlar om tillskott i BP16 (därutöver fick ALMI tillskott också i VP15) till ALMI på 40 mnkr under 2016, 40 mnkr under 2017 och 20 mnkr under 2018 som bl.a. ska gå till innovationslån. Det är alltså, som jag förstår det, en förstärkning av redan existerande innovationslån. Dessa kan du läsa mer om här.

7. Vad är det för system, systemet om statlig företagsfinansiering? Var kan man läsa mer om det? Vad är det för bolag, Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB? Vad kommer kraven vara för att ett företag ska bli aktuellt för dessa investeringar? Vad kommer menas med tidig utvecklingsfas, var går gränserna?

Termen ”systemet om statlig företagsfinansiering” tror jag syftar på de olika statliga aktörerna på området ALMI, Fouriertransform AB och Inlandsinnovation AB, Vinnova, Norrlandsfonden och Industrifonden och deras samverkan.

Fouriertransform AB, se: http://www.fouriertransform.se

Inlandsinnovation AB, se: http://inlandsinnovation.se

Tidig utvecklingsfas kan vara när företaget håller på och utvecklar sin produkt, alltså innan det är kommersiellt operativt. Tror inte det finns någon exakt gräns.

8. Vad innebär detta lånegarantiinstrument? Vilka skulle villkoren vara för att ta del av dessa lån? Om man inte kan betala tillbaka, vad händer då, måste borgen för lånen ingås?

I BP16 anges att regeringen avser att se över möjligheterna att införa ett lånegarantiinstrument i linje med en statlig utrednings förslag. Den statliga utredningen är SOU 2015:64, där sägs på s. 42 följande:

”Slutsatsen av granskningen är att det föreligger ett finansiellt gap när det gäller bankfinansiering för mindre företag med högre risk eller utan egen säkerhetsmassa. Dessa företag får inte lån i bank utan är hänvisade till andra finansieringsformer, främst olika former av egenkapitalfinansiering. Bedömningen är att någon form av statligt garantisystem skulle kunna underlätta för denna grupp av företag. Garantin skulle syfta till att överbrygga ett finansieringsgap för lån till mindre företag kring 2–20 miljoner kronor med trolig tonvikt på cirka 3–10 miljoner kronor. När det gäller medelstora företag (> 50 anställda) bedöms det inte finnas något behov av statliga marknadskompletterande åtgärder inom lånefinansiering.”

9. Vad är det ni vill efterlikna hos den gröna investeringsbanken Green Invest Bank, rent konkret?

I BP16 (vol 1A, s. 51) anges att: ”I syfte att förbättra förutsättningarna för gröna investeringar avser regeringen att se över behoven av eventuella ytterligare åtgärder där en förebild kan vara den brittiska gröna investeringsbanken Green Investment Bank (GIB).”

Har ingen ytterligare information, föreslår att du vänder dig till regeringskansliet.

10. Hur skulle man minska de administrativa bördorna för små lokala banker? Vad innebär kapitalisering av en bank? Vad är regelverket ”icke vinstdrivna banker” för något? Vad menar ni med att regelverket bör ses över, vad vill ni få ut av det?

Det kan t.ex. handla om hur stora och på vilket språk de ekonomiska redovisningarna ska ske. Vi vill se en ”proportionalitetsutredning” i syfte att minska de mindre bankernas administrativa börda. Exakt på vilket sätt får utredningen ge förslag på.

Med kapitalisering av en bank avses väl normalt det kapital för att starta en bank och/eller få den operationell.

Det regelverk som åsyftas är regelverket för Sparbanker (Sparbankslagen). Utredningen ska se över kapitaltäckningskraven. Bankmarknaden är en oligopolmarknad, vi vill att utredningen bidrar till att skapa lika konkurrensvillkor.

11. Hur skulle sjuklöneansvaret se ut mer konkret? Vad menas med från första veckan, att företagen inte har något sjuklöneansvar efter första veckan?

Nej, vårt förslag som vi hade med i vår sista budgetmotion gick ut på att de mindre företagen (upp till 10 anställda) helt skulle slippa sjuklöneansvar, dvs från dag 1. Sedan för att motverka ”tröskeleffekter” hade vi en modell med avtrappning för företag med 11–15 anställda.

12. Vad menas med viss kontanthantering, ska bankerna ha kontanthantering eller ska dom inte ha det?

Bankerna ska åläggas att ha kontanthantering.

13. Vad skulle samverkansprogrammet avseende turismen innehålla? Varför skulle det stärka turismen konkret?

Det ska bygga på den modell som Vinnova har för sina samverkansprogram, se vidare här.

Att stat, bransch och akademi genom samverkan kan skapa värden som annars inte hade kommit till stånd. Erfarenheterna av olika typer av samverkansprogram är goda: de har bidragit till stärkt konkurrenskraft och stärkt forskningskompetens.

14. Hur stora skulle skatteavdragen vara och under vilka förutsättningar för de mindre företagen inom forskning och utveckling?

I vår senaste egna budgetmotion hade vi förslag om ett stöd som omfattade alla företag med upp till 250 anställda. Stödet begränsades till 30 procent av företagets kostnader för forskning och utveckling upp till ett tak på 2,5 miljoner kronor. Vi avsatte 1,4 miljarder kronor i budgeten till detta.

Taggar:

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.