Även om där finns många pensionsrådgivare och mäklare som försöker hjälpa oss företagare, så är det tyvärr sällan min upplevelse att man får de bästa råden av dem. En av de stora utmaningarna i Sverige är nämligen att det inte finns några oberoende rådgivare. Vi har dessutom hittat på att kvalificerad finansiell rådgivning ska vara gratis, vilket naturligtvis inte fungerar i praktiken – rådgivarna behöver ju också mat på bordet och pengarna behöver komma någonstans ifrån. Eftersom vi många gånger är ovilliga att betala ett par tusen i timmen för i sanning oberoende rådgivning så gäller den gamla klyschan om att ”är något gratis, så är det du som är produkten”.

Jag påstår att den svenska pensionsbranschen ger oss en onödig pensionsångest genom att hävda att man behöver pensionsspara redan vid tidig ålder. Jag själv fick rådet att börja spara till tjänstepensionen när jag startade mitt första företag vid 23 års ålder – något jag ångrar idag. Per Börjesson skrev för ett par år sedan i en krönika att man borde förbjuda pensionssparande i Sverige för alla under 50 år. Så här i efterhand är jag beredd att hålla med.

Man behöver spara för framtiden, men där är få poänger att göra det i de klassiska pensionslösningarna som finansbranschen erbjuder. De är mer gjorda för att göra dem själva rika än att göra dig rik som pensionär.

Min huvudsakliga kritik mot pensionslösningar via företag, är att de innehåller många olika avgifter samt att de ofta är betydligt sämre än alternativa lösningar som man kan göra själv – utan någon egentlig kompetens, intresse eller tid. Det är inte ovanligt att bankernas lösningar både innehåller en administrativ avgift, en årlig avgift på totala kapitalet, prestationsbaserade avgifter och olika sorters förvaltningsavgifter. Dessutom kan du bara välja den specifika lösningens fonder, vilket inte nödvändigtvis ens är de bästa fonderna.

Skatteplanera: Sluta genast med pensionsförsäkring - spara i det egna bolaget istället

Några procent här och några procent där gör en stor skillnad för resultatet

Även om avgifterna är till synes låga, 0.65 % här och 1.25 % där, påstår jag att det spelar en väldigt stor roll eftersom tidsperioderna i pensionssparande är så pass långa. I nedanstående graf har jag gjort en jämförelse mellan en av Sveriges vanligaste pensionslösningar som har en årlig avgift om 0.65 %, en administrativ kostnad på 287 kr och en placering i en fond med en förvaltningsavgift om 1.5 %. Jag jämför den med en genomsnittlig indexfond med en avgift om 0.2 %. Båda fonderna får en månatlig insättning om 2 000 kr.

Fond A, avgift: 1,5% + 0,65% + 287kr --- Fond B, avgift: 0,20%

Det blir en ganska stor skillnad. Då har jag till och med i den här jämförelsen varit generös nog att låta båda fonderna ha samma årliga avkastning om 8 % och inte tagit hänsyn till att den röda fonden dessutom brukar underprestera mot den blå fonden.
Precis som rådgivarna visar, så är skillnaden inte särskilt stor initialt. Men över tid, så blir skillnaden ganska väsentlig och större för varje år man sparar. Bankerna är duktiga på att räkna ränta-på-ränta och där finns en poäng för oss vanliga människor att också bli det.

Min andra invändning mot tidigt pensionssparande är att man då ofta inte har kommit upp i tillräckligt hög lön för att löneväxling ska löna sig. Den generella tumregeln är att inte löneväxla om man inte har en lön över 39 072 kr i månaden, vilket inte 91 % av befolkningen har. Anledningen är att man då nämligen inte får fulla avsättningar för ålderspension, sjukersättning och föräldrapenning.

Man lockar unga med att spara med skatteavdrag när det egentligen inte är särskilt lönsamt för dem. De flesta som sparar tidigt har med hög sannolikhet en lägre skatt idag än vad de kommer att ha som äldre när pengarna tas ut. Dessutom innebär det inlåsningseffekter på pengarna som annars skulle kunna användas till andra saker. Jag själv har till följd av det här misstaget ett par hundratusen som jag inte kommer att kunna röra på ytterligare 30 år. Trist.

Prioritera att betala dig själv först och få tillbaka pengarna om du inte dör

Det som jag ser som det bästa alternativet för den som driver företag är således, börja med att ta ut en lön som helst ligger så nära de olika brytgränserna som möjligt. Gränserna att hålla koll på styrs av inkomstbasbelopp (IBb) och prisbasbelopp (PBb) som varje år definieras av Skatteverket.

• Lön som understiger 8,07 IBb (39 072 kr/mån) gör att ålderspension sänks.
• Lön som understiger 7,5 PBb (27 813 kr/mån) gör att sjukersättningen sänks
• Lön som understiger 10 PBb (37 083 kr/mån) gör att föräldrapenning sänks

Nästa steg skulle jag säga är att privat spara absolut som lägst 10 % av alla dina inkomster i ett långsiktigt sparande.

Därefter skulle jag rekommendera att plocka ut utdelning, eller om möjligt spara den till nästkommande år i bolaget eftersom du då får räkna upp utrymmet med 6 % och investera så stora delar som möjligt av de pengarna. Först därefter skulle jag överväga ett pensionssparande i en pensionslösning. Här finns en komplett artikel om löneväxling. 

Rådgivarna brukar ju också sälja in försäkringsskyddet till efterlevande, men då skulle jag istället rekommendera att teckna en bra livförsäkring. Jag själv använder mig av Allmänna Änke- och Pupillkassan som jag påstår är Sveriges bästa livförsäkring.

Beroende på hur gammal du är, försäkrinsbehovet etc, så kan de till och med betala tillbaka en stor del av premierna om du inte har dött innan din 65 års dag. Är det bra eller bra?

Läs mer på deras hemsida www.ankepupillkassan.se

Sätt dina pengar i arbete

När du väl har samlat ihop ett kapital, då är det dags att investera det. Det är alltid vanskligt att ge investeringsråd men de generella och bästa råden jag kan ge med gott samvete är:

• Lägg inte alla äggen i samma korg – det vill säga sprid pengarna i olika tillgångsslag, gärna kontanter, ränte- och obligationsfonder och aktieindexfonder. En bra tumregel är att ha lika mycket i kontanter + ränte- och obligationsfonder som man är år gammal. Jag som är 34, har således 34 % i dessa och resterande 66 % i aktieindexfonder. Kontanterna, ränte- och obligationsfonderna blir då en bra ”krockkudde” i portföljen.

• Välj indexfonder med avgifter på max 0.4 % - det finns många bra aktieindexfonder med 0 % och 0.2 % avgift. Tumregeln här är att välja en så bred indexfond som möjligt och en fond med så många Morningstar-stjärnor som möjligt, som lägst 4 men helst med 5. Här finns en sammanställning på de bästa indexfonderna.

• Investera pengar som du inte behöver på minst 5 – 10 år – ovanstående resonemang bygger på att du kan låta pengarna vara helt i fred i minst 5 eller helst 10 år. Ett enskilt år kan investeringar gå hur som helst, men ju längre tid de får löpa, desto mindre blir risken för dig och den genomsnittliga avkastningen kommer att hamna runt 5 – 8 % per år.

• Spara i ett KF eller ISK-konto hos en nätmäklare – det bästa stället att spara pengarna hos idagsläget i Sverige är antingen hos Avanza eller Nordnet eftersom där får du tillgång till många av de bästa produkterna till de lägsta priserna jämfört med de klassiska storbankerna. De har också pensionslösningar som är något bättre än vanligt, men fortfarande inte bättre än att ha en eget sparande.

Jag brukar rekommendera att göra det här som privatperson eftersom det ändå är som privatperson man kommer att använda de mesta av pengarna. Ens företag kan naturligtvis också göra ovanstående. Jämför man dock att spara som privatperson jämfört med att spara i företaget och sedan plocka ut pengarna till sig själv så går sparandet på jämt ut. Skillnaden ligger i det fallet bara i om man vill spara pengarna i bolaget men sedan inte plocka ut dem utan att använda dem i företaget. Då är det mer lönsamt att ha lösningen inom ramen för företaget.

Slutord

Missförstå mig rätt – jag är den förste att rekommendera att spara för framtiden. Det bör man alltid göra, oavsett om man gör det som privatperson eller som företagare. Man kan nämligen aldrig vara säker på vad framtiden bär med sig, men man kan vara säker på att pengar brukar göra lösningen betydligt enklare. Däremot behöver man inte spara i lösningar som är dyra och gör andra rika.

Den andra fördelen med att spara långsiktigt enligt de principerna som jag har beskrivit ovan är att du inte behöver försöka förutsäga framtiden, engagera dig eller ens lära dig nya saker. Det handlar om att sätta upp systemet en gång och sedan låta det vara.

Till skillnad från i princip alla andra områden i livet så fungerar det här sparandet på ett sådant sätt att du som kan minst, bryr dig minst och engagerar dig minst i sparandet är den som kommer att med största sannolikhet komma ut som vinnare på andra sidan. Lycka till!

Läs även: 14 avdrag för kostnader i företaget du inte vill missa

Jan Bolmeson driver RikaTillsammans.se som är en av Sveriges största bloggar om privatekonomi. Som rikedomscoach i Balansekonomi föreläser han om nya perspektiv på ekonomi och företagande och hur man skapar sig en plan för ett rikare liv med mer tid, mer pengar och mer energi.