Hållbarhetens ABC

Att hållbarhet seglar högre och högre upp på företagens agendor råder det inga tvivel om. Numera kan man tjäna stora pengar på att vara bäst i klassen när det gäller hållbarhet. Men vad är hållbarhet? I detta blogginlägg ska jag försöka reda ut grunderna i ämnet och ge dig en språngbräda i ditt fortsatta arbete.

Lite bakgrund

Hållbarhet är ett samlingsbegrepp för hur vi påverkar vårt samhälle och planet. Det är ett vitt begrepp och inkluderar massor med olika aspekter och man brukar dela in aspekterna i tre dimensioner, den ekologiska, den sociala och den ekonomiska.

Exempel på ekologiska aspekter är klimatpåverkan, biologisk mångfald, övergödning, ozonpåverkan och kemikalier.

Exempel på sociala aspekter är utbildningsnivå, arbetsmiljö, hälsa, barnadödlighet, arbetsvillkor, barnarbete, korruption och affärsetik.

Ekonomiska faktorer kan vara till exempel skatt och ersättningsnivå.

Tidigare talade man mycket om miljöfrågor men nu har man alltså gått över till helhetsperspektivet i takt med att man även blir bättre på de sociala frågorna. Man kan nog säga att företag börjar förstå den problematik som finns kring sociala förhållanden och tar detta på allvar. I praktiken ligger fokus för hållbarhetsarbetet på ekologiska och sociala aspekter. Ekonomin tenderar företag att redan ha bra koll på.

Definitionen av hållbarhet med de tre dimensionerna kommer från Brundtland-rapporten från 1987. Då pratade man om hållbar utveckling och att hållbar utveckling innebär att vi idag med våra behov inte förstör möjligheten för framtida generationer att tillgodose sina egna behov.

Läs även svaret på: Är ett ledningssystem något för oss?

Vad är problemet?

Okej, så vad är problemet? Varför jobbar företag med hållbarhet? Människan lever utav de naturresurser som vår planet ”tillhandahåller”. Det finns en viss mängd av dessa resurser och vår planet producerar dessa i olika takt. Om en naturresurs produceras i långsam takt brukar man kalla den för fossil och återskapas resursen i snabb takt kallar man den för förnybar. Exempel på en fossil naturresurs är olja som det tar miljontals år för jorden att producera. Träd däremot, kräver runt 50 år för att bli fullvuxet vilket räknas som snabb takt och är sålunda en förnybar naturresurs.

Problemet är att vi lever över våra tillgångar kan man säga. Risken med det är att vi förändrar egenskaperna för det ekosystem som vi lever i (och av). Eftersom prognosen är att vi förmodligen inte kommer kunna överleva om det sker allt för stora förändringar är den påverkan vi har idag något vi bör försöka hindra.

Effekterna av denna påverkan är till exempel förhöjda havsnivåer, koralldöd till följd av ökad surhet i världshaven, minskad biologisk mångfald och förändrad grundvattentillgång. Det är många som menar på att de eventuella krig som kommer utkämpas i framtiden kommer göras så till följd av att människor måste fly sina hem på grund av de ändrade förhållanden i respektive region. Den senaste tiden har det pratats mycket om extremväder med stormar, torka och skyfall som exempel. Eftersom många av dessa problem är globala är det ofrånkomligt att de kommer påverka oss i Sverige också.

Sociala problem är ett så vitt område att det är omöjligt att gå igenom allt på ett nyanserat sätt. Problemen berör företag i olika utsträckning och jag kan ge dig några exempel på vanligt förekommande problem företag tampas med. Det är till exempel arbetsvillkor och social trygghet, mänskliga rättigheter så som diskriminering och medborgerliga rättigheter, antikorruption samt affärsetik. Det är för olika i karaktär för att jag på ett rättvisande sätt ska kunna beskriva samtliga.

Vad är lösningen?

Grundbulten i en lösning är att man är överens om problembilden. Är man inte överens om problemet kommer man sällan kunna välja bra åtgärd(er) för att nå sitt/sina mål. Första steget är alltså att förstå problemet. Vill du börja jobba med hållbarhet i ditt bolag är första steget att diskutera och bli överens om vad det är du eller ni vill förändra.

När man inleder sin resa mot att bli mer hållbar är det viktigt att förstå att detta är ett långsiktigt arbete. Det finns ingen mirakelkur där man med tio investeringar blir hållbar och färdig. Detta är en resa som kommer pågå säkerligen 100 – 200 år (egen bedömning). Nyckeln till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete är att jobba med de frågor som är relevanta för verksamheten. Företag har inte resurserna att jobba med alla frågor utan det är viktigt att välja de som påverkar en mest och fokusera. Att hållbarhetsarbetet är just långsiktigt är något du ska se som en möjlighet. Det innebär att du under lång tid kommer ha något att prata med kunderna om. Ett nytt skäl att vara aktuell hos dem.

Hur kan hållbarhetsarbetet hjälpa affären?

Alla verksamheter finns eftersom de skapar ett värde som de kan ta betalt för. Ibland kan det vara svårt att ta på värdet och ibland är det lätt som till exempel mat eller bostad. Hållbarhetsperspektivet kan ge ytterligare möjlighet att öka detta värde. Det är idag många kunder som aktivt väljer hållbara produkter och tjänster som ett resultat av att de vill vara en del av lösning på problematiken jag beskrev ovan. Detta möjliggör för företag att ta marknadsandelar, nya segment och i vissa fall öka marginalen på sin försäljning.

Hållbarhetsperspektivet är effektivt när man tittar på de risker som är associerade med en verksamhet. Man kan till exempel göra känslighetsanalyser kopplat till priser på vissa naturresurser och hur det påverkar lönsamheten och möjligheten att göra affärer.

Ett ytterligare sätt att använda hållbarhet i sin affärsutveckling är genom att göra effektiviseringar. Man kan till exempel titta på den naturresursförbrukning man har och fundera på hur man kan minska denna. I nästan samtliga fall gäller att ju mindre naturresurser vi använder desto mindre behöver vi köpa in och sålunda sänker vi våra kostnader. Exempel på effektiviseringar är energieffektivisering, mindre spill från produktionen eller ruttplanering vid transport. Genom att förbättra de sociala förhållanden på arbetsplatsen kan man få ut mer av sina anställda som i sin tur trivs bättre och mår bättre på jobbet. Det leder rimligen till lägre personalomsättning och därmed även minskade kostnader.

Jag brukar prata om trovärdighet när det kommer till varför och vad man tjänar på sitt hållbarhetsarbete. De flesta som är inbitna säljare och jobbat med försäljning är överens om att försäljning bygger på relationer. Har man ingen god relation med sin potentiella kund kommer det bli väldigt svårt att lyckas med försäljningen. Detta gäller också i de fall där försäljningsprocessen inte nödvändigtvis inkluderar direktkontakt med kunderna (tänk all typ av detaljhandeln, i synnerhet e-handel). Agerar man inte som företagare trovärdigt utifrån den situation man befinner sig i, kommer man inte heller lyckas ha en god relation med sina kunder. Numera är en stark komponent i den här trovärdigheten just att vara medveten och agera på de hållbarhetsrelaterade problem kopplade till verksamheten. Har vi som företagare verkligen råd att negligera dessa faktorer?

Mer om ledarskap.

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.