Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Straff för bokföringsbrott och skattebrott

Dela artikeln
måndag, 29 februari 2016 2
Ekobrottsmyndigheten bekämpar och förebygger ekobrott, dvs. ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten bekämpar och förebygger ekobrott, dvs. ekonomisk brottslighet

Det kan vara bra att ha ett hum om hur domstolen tänker vid bedömandet av påföljd för brott. För den som är benägen att begå brott kan detta givetvis antingen mildra eller stärka rädslan. Vet du med dig att du är ute på hal is och spelar Svarte Petters spel får du här en försmak på vad som kan vänta.

Påföljd är ett annat ord för straff. Termen ekobrott används också vilket är brott av ekonomisk art som vanligen utförs inom ett företag eller annan näringsverksamhet.

Som framgår av rubriceringen, skall denna artikel handla om straff för bokföringsbrott och skattebrott. I en liten minoritet av fallen döms bokföringsbrott till fängelse.

I exempelvis ett fall hade mannen dömts för sju bokföringsbrott och sex fall av försvårande av skattekontroll, kvinnan för sex fall av liknande brottslighet. Ingen av dem fick fängelse. Mannen fick dock villkorlig dom av hovrätten och 75 timmars samhällstjänst. Kvinnan dömdes för försvårande av skattekontroll till villkorlig dom och 150 dagsböter. Kvinnan hade använt falska underlag i bokföringen. Domstolen väger olika faktorer när de anför omständigheter som talar emot fängelse. Gällande kvinnan i detta fall så berörde det ”kvinnans hälsa, bolagens verksamhet, att hon tidigare är ostraffad och ingen risk för nya brott”. Omständigheter som talar emot fängelse kommer att beröras bredare i artikeln.

Ett annat exempel på ett fall med bokföringsbrott där det inte dömdes till fängelse gäller en man boendes i Falkenberg. Enligt domen hade han mellan 2011 och 2013 inte bokfört sin affärsverksamhet. Omsättningen av verksamheten hade under de tre åren uppgått till drygt 680 000 kronor. Mannen erkände att han hade gjort sig skyldig till brottet men menar att det hade gjorts av oaktsamhet. Mannen, som är i 45-årsåldern, dömdes till villkorlig dom med samhällstjänst i 50 timmar.

Liknande domar ges i skattebrott av normalgraden. Antalet fall av fängelse inom bokföringsbrott av normalgraden och skattebrott av normalgraden, utgör en betydande minoritet. I denna artikel ska vi redogöra för brottstyperna och grövre former av dem samt allmänt om straffmätning i domstolen.

Avgränsning av redogörelsen

Den allmänna redogörelsen nedan om påföljd avgränsar sig till att handla om straffvärdemätning och speciella regler kring detta ämne. Avseende tillämpningen av villkorlig dom, samhällstjänst, dagsböter osv. och när dessa påföljder blir aktuella, är de inte föremål för redogörelse i denna artikel.

Hur du överklagar tingsrättens dom eller beslut till hovrätten

ALLMÄNT OM STRAFF

Grunden till beräkning av påföljd

Den första åtgärden i påföljdsbestämningsprocessen blir att utröna vilken straffskala som är tillämplig. Utgångspunkten är då självklart den straffskala som anges i den aktuella straffbestämmelsen eller, vid flerbrottslighet, de olika brottens straffskalor. Sedan den tillämpliga straffskalan har bestämts ska rätten övergå till att inom ramen för denna straffskala bestämma brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde.

Vid bedömningen av straffvärdet ska de regler som finns i 29 kap 1-3 § BrB tillämpas. Vid bedömningen av straffvärdet enligt 29 kap 1 § BrB ska det beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft. Enligt 29 kap 2 § BrB ska särskilda försvårande omständigheter beaktas vid bedömningen av straffvärdet. Dessa räknas upp som 8 punkter i paragrafen. På samma sätt ska vissa förmildrande omständigheter, uppräknade i 29 kap 3 § BrB beaktas vid bedömningen av straffvärdet.

Andra faktorer vid beräkning av påföljd

Även andra faktorer kan påverka straffmätningen. En sådan faktor kan vara tidigare brottslighet. Enligt föreskriften i 29 kap 4 § BrB ska rätten sålunda i vissa fall skärpa straffet, dvs. döma ut ett längre fängelsestraff eller skärpa ett bötesstraff, på grund av den tilltalades tidigare brottslighet.

Vid bestämmandet av straffmätningsvärdet ska vidare de s.k. billighetsskälen i 29 kap 5 § BrB undersökas. Ett ”billighetsskäl” är exempelvis 29 kap 5 § 2 p. ”Om den tilltalade till följd av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av ett straff utmätt efter brottets straffvärde”.

Det finns t.o.m. en regel som anger att billighetsskälen i 29 kap 5 § BrB kan vara av sådant slag att det, som det anges i 29 kap 6 § BrB, skulle vara uppenbart oskäligt att döma till påföljd. Som en del i bestämmandet av straffmätningsvärdet ingår också att enligt 29 kap 7 § BrB beakta den tilltalades ungdom. Ett sådant beaktande leder t.ex. till att straffet för den som inte hade fyllt 21 år vid brottet i princip alltid ska sättas lägre än för den som är fullt straffmyndig, dvs. hade fyllt 21 år.

Artvärde

Brottslighetens art har också betydelse som skäl för fängelse. Brottslighetens art kan tala för fängelse i högre eller lägre grad.

Den tyngd, med vilken brottslighetens art talar för fängelse, kan betecknas som brottslighetens artvärde. Artvärde är ett svårdefinierat begrepp som har en bredare diskussion. Någon minsta gemensam nämnare som knyter samman de brott eller typer av brott som föranleder ett skärpt påföljdsval med hänvisning till brottslighetens art finns troligen inte. Men det finns s.k. artvärdesskalor. Därifrån kan nämnas att mened och grovt rattfylleri har högt artvärde, och skadegörelse och stöld har lågt.

Presumtion för fängelse

Vid straffmätningsvärden som motsvarar fängelse två år eller mer ska påföljden regelmässigt bestämmas till fängelse. Vid straffmätningsvärden motsvarande fängelse ett år eller mer men inte två år gäller normalt att det råder en presumtion för fängelse. Vid straffmätningsvärde som motsvarar fängelse i mer än sex månader och upp till ett år talar detta i och för sig för fängelse, men inte tillräckligt starkt för att det ska finnas skäl att döma till fängelse om inte även andra omständigheter talar för ett sådant påföljdsval. Men även om straffmätningsvärdet i det enskilda fallet inte är så högt, kan det dock i samverkan med andra skäl som kan tala för fängelse utgöra grund för en dom på fängelse. Straffmätningsvärdet, artvärdet och tidigare brottslighet (återfallsfaktorn) kan alltså tillsammans tala för fängelse i högre eller mindre grad.

Brott i ett aktiebolag - En guide över vilka fallgropar du ska undvika

Om straffmätningsvärdet motsvarar fängelse fjorton dagar t.o.m. sex månader så talar detta inte i någon särskild utsträckning för fängelse, inte ens i det övre skiktet, dvs. vid straffmätningsvärden motsvarande fängelse i fyra till sex månader.

Straffvärdet vid flerfaldig brottslighet

Den princip som brukar tillämpas i svensk rätt vid bedömning av straffvärde vid flerfaldig brottslighet kallas asperationsprincipen. Den innebär att man låter det brott som har det högsta straffvärdet bilda utgångspunkt och till detta lägger man en del av straffvärdet av de andra brotten.

STRAFF VID VISSA BROTTSTYPER

Nedan följer allmänna uttalanden vid en generell analys av domstolarnas påföljder vid vissa brottskategorier. Vill man veta hur det kan komma att se ut mer specifikt i ens egen situation ska man läsa rättspraxis som redovisas i lagkommentarer.

Straff vid bokföringsbrott

En grundläggande regel för påföljdsbestämningen formulerades av HD i NJA 1984 s. 710 – hänsyn till allmän laglydnad talar starkt för fängelse när en rörelseidkare helt åsidosatt sin bokföringsskyldighet. Bokföringsbrott av nu angivet slag är alltså till sin art sådana att skäl talar för fängelse. Denna princip uttrycktes vidare i tre andra HD mål. I samtliga dessa fall fann emellertid HD att omständigheterna var sådana att påföljden borde bestämmas till villkorlig dom, i ett av fallen i förening med böter.

HD:s sätt att uttrycka saken är att bokföringsbrott är av sådan art att fängelse i många fall bör följa. Bortsett från att varken HD själv eller tingsrätter och hovrätter har levt upp till detta kan HD:s uttryckssätt ifrågasättas. Vad HD sannolikt menar är att bokföringsbrott inte sällan, vid prövningen enligt 30 kap 4 § BrB, är av sådan art att skäl, starkare eller svagare, talar för fängelse. Att brottets art långt ifrån alltid leder till fängelse vid en prövning enligt 30 kap 4 § BrB torde emellertid stå klart. Vidare är det uppenbart att, även om det skulle finnas tillräckliga skäl för fängelse enligt 30 kap 4 § BrB, fängelsestraffet många gånger kan ersättas av ett alternativ till fängelse jämte samhällstjänst. För att fängelse skall bli nödvändigt torde krävas antingen att bokföringsbrottet i sig är allvarligt eller att den tilltalade tidigare dömts för sådant eller liknande brott.

Statistik

Enligt statistik från Brå (Brottsförebyggande rådet) är det vanligaste straffet för bokföringsbrott villkorlig dom med dagsböter. Av dem som dömdes till fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom fick 6 % fängelse som påföljd (år 2003). Av dem som blev fällda för grova bokföringsbrott dömdes dock hela 92 % till fängelse.

Det genomsnittliga fängelsestraffet för bokföringsbrott är 6 månader (år 2007). För grova bokföringsbrott är dock fängelsestraffen i genomsnitt 21 månader långa.

Skäl mot fängelse vid bokföringsbrott?

Som skäl för att inte döma till fängelse eller för att sätta ned fängelsestraffet har åberopats följande (olika rättsfall är egentligen citerade vid respektive punkt).

Rörelsens storlek:
- Rörelsens omfattning har varit blygsam
- Rörelsen var av måttlig omfattning och pågick inte särskilt lång tid
- Verksamheten har varit av begränsad omfattning
- Svag ekonomi, svårt att bekosta yrkesmässig hjälp med bokföringen
- Liten rörelse som gått med förlust
- Rörelsen har ej bedrivits på heltid
- Inga anställda har funnits

Tidsfaktorn:
- Rörelsen har bedrivits relativt kort tid
- Bokföringsskyldigheten har åsidosatts under en tämligen kort period, under vilken det tidvis inte förekommit någon verksamhet

Försök att frivilligt åstadkomma förbättring:
- Rutinerna för rapportering till bolagets revisor ändrades innan taxeringsrevision i bolaget inleddes
- Den tilltalade har gjort allvarligt menade försök att få hjälp med bokföringen

Motiven för brottet:
- Brottet har snarast berott på en allmän oföretagsamhet och tafatthet i ekonomiska angelägenheter, i varje fall när dessa inte varit av helt okomplicerat slag
- Avsaknad av förmåga att organisera och sköta bokföringen i förening med brist på medel för att bekosta yrkesmässig hjälp
- Brottet har närmast berott på allmän handlingsförlamning när fastighetsmarknaden avmattades
- Brottet har närmast berott på ekonomiska svårigheter/svag ekonomisk ställning
- Brottet ej betingat av illojalt syfte utan enbart av arbetsbörda och personliga bekymmer
- Brottet har ej syftat till att undandra skatt
- Även om syftet har varit att undandra skatt har brottet haft sin grund i en svår försörjningssituation och en föresats att efter mannens död hålla samman familjen
- Handlingssättet har ej varit inriktat på att ge den tilltalade fördelar i ekonomiskt hänseende
- Brottet har ej utgjort led i planerad ekonomisk brottslighet
- Brottet har haft sin grund i att den tilltalade ställts inför en närmast ohållbar situation, när hans kompanjon plötsligt lämnade handelsbolaget

Tillvägagångssättet:
- Brotten utmärks inte av förslagenhet eller närmare planering

Övrigt:
- Den tilltalade anser sig numera i skatteprocess kunna styrka förekomsten av utgifter som svarar mot de oredovisade intäkterna
- Den tilltalade har avvecklat sina rörelser
- Lång tid sedan brotten begicks
- Den tilltalade är ostraffad och lever under ordnade förhållanden. Märk dock att skäl av detta slag i allmänhet väger lätt om de inte stöds starkt av ytterligare omständigheter
- Anledning saknas att anta att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet
- Den tilltalade har personligen drabbats hårt av konkurserna
- Den tilltalade är ensam ansvarig för en hemmavarande, förståndshandikappad son
- Den tilltalade är 67 år gammal och diabetiker. Dock i ett annat rättsfall talade varken den tilltalades ålder (73 år) eller personliga situation mot ett kort fängelsestraff

När det så gäller straffmätningen i det enskilda fallet kan rent allmänt konstateras att tillgänglig praxis pekar mot stark benägenhet att döma till korta frihetsstraff, vanligen inte mer än någon månad, när tillräckliga skäl för villkorlig dom inte står att finna.

Grovt bokföringsbrott

Detta kan ställas i kontrast till vad som istället är skäl för att anses som grovt bokföringsbrott. Det torde avse större förslagenhet, bokföringsbrott systematiskt löpande på varandra, betydande belopp och under långa tidsperioder.

Följande exempel på rättspraxis i området står att finna:

 

- NJA 1996 s. 384: Det har varit fråga om uppsåtliga och systematiska förfaranden i syfte att dölja transaktionernas verkliga natur (ett företag belastat med rörelsefrämmande kostnader av betydande storlek, ca 50 basbelopp, dvs. ungefär 2 miljoner kr).
- NJA 1999 s. 647: Brottsligheten har utförts systematiskt och med användande av falska handlingar, avsett betydande belopp och syftat till betydande vinning för den tilltalade (falska handlingar i bokföringen i syfte att krympa verksamheten så att den motsvarade den redovisade omsättningen; omsättningen minskad med ca 28 basbelopp/år under två år).
- NJA 1999 s. 769: Det avgörande här var brottets omfattning och det förhållandet att gärningen begåtts i skatteundandragande syfte (underlåtenhet att under fyra månader bokföra intäkter motsvarande ca 70 basbelopp och kostnader motsvarande ca 28 basbelopp).
- NJA 2000 s. 195: Bristerna i bokföringen var särskilt ägnade att vilseleda, eftersom delar av försäljningen redovisats medan betydande delar utelämnats helt. Härjämte hänvisades till den oredovisade omsättningens omfattning och den långa tidsperiod som förfarandet pågått (underlåtenhet att under fem år redovisa huvuddelen av sin omsättning, 238 av 386 basbelopp).

 

Straff vid skattebrott

Avgränsning

Nedan redovisas påföljdsstatistik avseende skattebrott, skatteförseelse och grovt skattebrott. Detta ska exemplifiera hur påföljderna kan se ut avseende skattebrott. Statistik finns även för vissa andra kategorier av skattebrott.

Statistik

Enligt kriminalstatistiken (år 2003) dömdes få till fängelse för skattebrott. Av dem som dömdes till fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom fick 14 % fängelse som påföljd.

Det genomsnittliga fängelsestraffet för skattebrott var 4 månader (år 2007). Av de som döms till fängelse, döms alltså generellt ut låga fängelsestraff.

Skatteförseelse

Gränsen mot skattebrott torde ligga vid ca 0,75 basbelopp.

Grovt skattebrott

För grovt skattebrott som huvudbrott dömdes (år 2003) till böter i 14 fall. Till annan påföljd än böter dömdes i sammanlagt 172 fall, nämligen till fängelse i 142 fall, till skyddstillsyn i 4 fall, varav 1 med fängelse, och till villkorlig dom i 26 fall, varav 13 med samhällstjänst. Detta innebär att av dem som dömdes till fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom fick 83 % fängelse som påföljd.

För dem som dömdes till fängelse bestämdes strafftiden till mer än två men högst tre månader i 2 fall, till sex månader i 23 fall, till mer än sex men mindre än 12 månader i 27 fall, till ett år i 29 fall, till mer än ett men högst två år i 49 fall, till mer än två men högst fyra år i 12 fall och till mer än fyra år i 1 fall. Det genomsnittliga fängelsestraffet var 1 år 3 månader.

Oftast torde rubriceringen grovt skattebrott motiveras med gärningsmannens tillvägagångssätt (falsk bokföring, falska fakturor etc.). Om bedömningen skall grundas på ett renodlat värderekvisit ställer lagen krav på att ett mycket betydande belopp skall ha undandragits. Flera exempel finns på belopp mellan 10 och 20 basbelopp, där bedömningen ändå stannat vid skattebedrägeri/skattebrott. Utifrån statistik kan man dra slutsatsen att lägst 10 basbelopp skall ha undandragits innan gärningen med ledning av enbart ett rent värderesonemang bör bedömas som grov.

Avslutande ord

Vill ni få en uppfattning om vilken typ av straff man kan få för en viss brottstyp finns omfattande studier om detta ämne i ”Studier rörande påföljdspraxis med mera” av Georg Sterzel och Martin Borgeke.

Avslutningsvis skall framhållas; håll er på rätt sida av muren. Även om ett fängelsebesök inte skulle oroa dig som en följd av brott i din näringsverksamhet, så kan man inte smuggla in en bågfil, snöra ihop lakan, dansa tango och figurera apa över muren, när man har ett skamfilat rykte som står antecknat i runskrift.

Kommentarer

  • John Knutsson
    John Knutsson torsdag, 02 juni 2016

    Jag får ställa vissa frågor till dig för att kunna besvara den frågan.

    Har du fortfarande undringar kring det så kan du mejla mig så kan vi höras på telefon.

    Med vänliga hälsningar

    John Knutsson

  • Ingvar Wogenius
    Ingvar Wogenius måndag, 29 februari 2016

    Mycket bra skrivet, men jag tycker att det förtjänas att nämna om de ekonomiska straffen, som kan bli nog så kännbara.

    Ingen sitter numera skyddad i ett AB när det gäller skatteskulder.
    I aktiebolagslagen ges det relativt goda förutsättningar för att reda upp en problemsituation genom att upprätta kontrollbalanser etc, och därmed skapa sig lite tid.
    Inom skattedelen så spelar inget sånt nån roll längre, utan den som satt i styrelsen när en viss skatt förföll till betalning, kommer att jagas fram av skatteverket och avkrävas personligt ansvar.

    Det finns egentligen bara ett sätt att klara sig, och det är att begära bolaget i konkurs innan skatten förfaller. Och om fler kände till hur det fungerar i verkligheten, så skulle nog betydligt fler bolag försättas i konkurs på egen begäran.
    I många fall kanske det i sin tur skulle ske helt i onödan.
    Men det är en svår fråga i februari när årsmomsen förfaller. Kommer jag att kunna betala den i rimlig tid, eller måste jag tippa bolaget 25 februari?

Välj kommun från listan