Det är normalt sett de starkaste som drabbas vilket gör det extra jobbigt eftersom det krockar så med deras självbild. Det finns också sätt att motverka psykisk ohälsa.

Testa dig själv om du är i riskzonen för psykisk ohälsa

Jag vill att du gör ett enkelt litet test för att se om du ligger i riskzonen för att drabbas av psykisk ohälsa. Svara så ärligt du kan och det har ingen betydelse om du exempelvis varit på semester under den här perioden eller om det har varit jul eller något annat som varit annorlunda i ditt liv senaste tiden. Psykisk ohälsa tar inte semester och har inte koll på den kristna kalendern och ser om det är jul eller någon annan storhelg!

Fundera på om du under de senaste fyra veckorna upplevt någon eller flera av dessa olika saker:

  • Du har känt oro.
  • Du har haft svårt att somna.
  • Du har vaknat mitt i natten och inte kunnat somna om.
  • Du har varit extremt trött trots att du sover hela nätterna.
  • Du har känt dig speedad, uppjagad.
  • Du har glömt saker du inte brukar glömma och är tankspridd.

Tyvärr kommer du säkert att markera att du har flera av dessa symptom och tycka att det är inget konstigt med det. Det räcker med några få ja för att ligga i riskzonen för psykisk ohälsa. ”I så fall har väl alla psykisk ohälsa” är en vanlig invändning jag får när jag gör detta test på mina utbildningar. Svaret på den invändningen är att många ligger i riskzonen men det betyder inte att alla utvecklar psykisk ohälsa. En liknelse för att du ska förstå. Du är på en fest där flera är förkylda. Alla utsätts för smitta men alla kommer inte att utveckla en förkylning.

Se även: 5 varningstecken på utmattningssyndrom och utbrändhet

Har du svarat ja på några av påståendena är det inte bra. Det är inte normalt att inte kunna somna. Det är inte normalt att glömma saker. Det är inte normalt att vakna mitt i natten och inte kunna somna om. Om du upplever detta och har gjort det under en tid betyder det att det blivit normalt eller normaliserat för dig. Det ska det inte vara. Det är tvärtom onormalt och väldigt oroväckande.

Se på alla markeringar som du har gjort som varningssignaler, upptända varningslampor från hjärnan, som en protest mot att du inte tar hand om dig på ett hållbart och bra sätt. Det räcker med att det pågår under ett par veckor för att vara ett potentiellt problem för dig. Det är detta som i dagligt tal i dag kallas för psykisk ohälsa. Och du är verkligen inte ensam om detta i så fall. Det är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar idag i Sverige

Ett stort problem med psykisk ohälsa eller psykiska besvär är att det är så tabubelagt och skamligt att samtala om trots att det egentligen är att betrakta som en mental förkylning. Vidare är problemet precis som med vanliga förkylningar att det faktiskt är smittsamt. När väl mentala förkylningar (psykisk ohälsa) får fäste i ett företag eller arbetsgrupp så smittar det. Det kanske man inte kan tro eftersom det inte är ett virus men vi människor påverkas av varandra. Om någon i gruppen är stressad och orolig så påverkar det alla andra i gruppen också. Alla blir mer på sin vakt och vartefter kan fler och fler blir stressade och oroliga. Blir några sjuka stressen så tvingas de kvarvarande stressa mer för att hinna med arbetet.

Relaterad läsning: Tips och övningar hur du tränar dig mentalt

En faktor som ytterligare förvärrar psykisk ohälsa är om vi inte stannar upp och vilar. Du behöver mer vila och återhämtning när du är stressad. Det verkar dock som att vi har blivit sämre på att återhämta oss. Återhämtning brukar inom forskningen kallas för resiliens och den finns helt naturlig hos oss människor. Den verkar fungera bättre när vi är barn. Barn återhämtar sig normalt sett snabbare än vuxna. Hos oss vuxna har vi ofta förlorat vår förmåga till resiliens och det verkar alltså blivit än värre. I dag kan det räcka med ett surt mail, en blick på fel sätt eller någon annan obetydlig händelse för att hela dagen, veckan eller semestern ska vara ”förstörd”. Det som egentligen händer när din hjärna upplever ett ”hot” är att området som kallas ventromediala prefontala cortex i din hjärna aktiveras och blir hyperaktivt. Forskare kan se att de som har en ökad förmåga att hantera denna hyperaktivitet också kan återhämta sig bättre och snabbare. De som inte har denna förmåga eller fått en nedsatt förmåga på grund av exempelvis depression tenderar till att ”hjälpa” hjärnan att lugna ned sig genom yttre stimulans. Det kan exempelvis vara alkohol, droger, mat, spel eller sex. Detta hjälper förstås inte men det känns så för stunden.

Sammanfattningsvis bör du röra mer på dig och avsätta mer tid för återhämtning. Detta kommer klart att minska risken för psykisk ohälsa.

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.