av Sofia Jagbrant
Sofia Jagbrant
Transformational Mind Coach and Trainer – with a global mind på Sofia Jagbrant i Malmö
0 foruminlägg
1 artiklar

Jag befinner mig i skrivande stund på ett takterasskafé i Tanzanias största stad Dar es Salaam och samtidigt som jag funderar på vad jag ska skriva om tar jag en titt ut över staden. När jag vänder blicken till höger ser jag solens reflektioner på den skimrande ytan av indiska oceanens blåa färger och jag ser även konturerna av “dhow”-båtar med fiskare ute för dagens fångst. När jag tittar ner över räcket ser jag ett gäng bajaji (tuktuk) förare som står med sina mobiler i handen samtidigt som de beställer mandazi, den tanzaniska versionen av munkar från en kvinna bärande på sitt barn på ryggen. Tittar jag upp igen och lite till vänster kan jag nästan se vad jag under 3 år kallade “min gata”.

 

Jag är tillbaka i Dar es Salaam, staden som under mina tre år som Sida-anställd utplacerad i den lokala gräsrotsorganisation Restless Development, kom att bli mitt andra hem. Så mycket är familjärt, gatorna, ljudet, människorna, maten... Och när jag joggar längst välkända myllrande gator för att nå mitt yogaställe så stannar jag till flera gånger efter att fått höra “Mambo Sofia?” från alltifrån bajajiförare till försäljare. Det betyder “läget?” på Swahili och är nog ett av de viktigaste orden att lära sig här. Det är dock någonting som är annorlunda denna gång, jag har avslutat min trygga tidsbegränsade anställning som Biträdande Bilateral Expert för Sida och är nu här i egen regi som egenföretagare, som anställd och även som psykologistudent på distans (varför välja en sak när man kan göra flera?).

Jag har ända sedan jag var med på mitt första internationella ungdomsprojekt år 2005 i min hemstad Mariannelund fascinerats av världens vindar och hur mycket det finns att lära och utforska. Det har lett mig till alltifrån språkstudier, volontärarbete, utlandsstudier och praktik till (nu senast) en utlandsplacering. Många gånger har jag fått frågan vilken som är min favoritplats och varför. Detta har tidigare inte varit så lätt för mig att svara på men vad jag har kommit att inse är att det för mig handlar om de band jag skapat med människor från den platsen. Detta är en stor anledning till varför jag är tillbaka i det som blivit en favoritplats utanför Sverige under de här månaderna och lever lite av ett digital-nomad liv härifrån.

Under mitt tidigare jobb här arbetade jag direkt med lokala kollegor och volontärer. Det handlade bland annat om coaching, ledarskapsutbildningar, rapportskrivande och projektledning. Genom coaching-sessionerna hade jag en möjlighet att hjälpa fantastiska individer att växa och hitta nya sätt framåt som är bra både för de själva och samhället. Detta är någonting jag nu fokuserar på i mitt företag, att hjälpa sociala entreprenörer och aktivister att optimera sitt sinne genom Mind Coaching och mental träning. Genom att jobba härifrån under några månader har jag möjlighet att träffa gamla kollegor och vänner, ha möten med intressanta organisationer som jobbar med sociala entreprenörer och unga ledare, förbättra min swahili och även avsluta mina team-coachingsuppgifter för att bli en certifierad team coach.

Ett nomadiskt vardagsliv i Dar es Salaam

Varje morgon vid 06.00 vaknar jag av ljudet av en högljudd tupp som med sitt galande säger till mig att solen har gått upp och det är dags att slå upp ögonen. Han bor på stranden nära mig där generationer av fiskare slår ankare för att sälja delar av sin fångst. Då Tanzania är nära ekvatorn går solen både upp och ner ganska regelbundet under alla årets månader och det verkar denna tupp veta för han är punktlig. Detta är också en anledning till varför man i det nationella språket Swahili mäter tiden från då solen går upp till då den går ner.

 

Ett annat viktigt uttryck gällande tid är “pole pole” vilket betyder sakta. Det var inte bara viktigt att kunna när jag klättrade upp för Kilimanjaro för att säkerställa att kroppen acklimatiserades till den luftens låga syrenivå, utan även för att förstå och trivas i samhället här. Tempot är betydligt lugnare än hemma och det gäller att utveckla ett mindset som hjälper en att klara oväntade situationer som kan ta lite längre tid än väntat. Det kan handla om att fastna i daladalan (de lokala bussarna) under någon timma p g a trafikköer eller någonting som gått sönder. Eller i extrema fall kanske till och med längre stunder såsom då jag blev försenad med tåget i två dagar (!). Det positiva är dock att även om det kan ta lite tid brukar det alltid vara någon vänlig själ där som gör sitt bästa för att hjälpa.

Dar es Salaam är en storstad som nästan har lika många invånare som hela Norge (5 miljoner) och jag är priviligerad att kunna bo i ett lugnt område nära till havet. Under de månaderna jag är här hyr  jag en liten etta i en inhägnad compound av en tanzanisk kvinna som heter Amira. Hon och hennes familj bor på samma tomt i sitt eget hus och de välkomnar mig alltid med ett leende. Från min lägenhet kan jag antingen cykla eller ta en bajaj (tuktuk) till mitt gamla jobb, en kompis hus eller något kafe där jag oftast sitter och jobbar. 72 % av befolkningen i landet har en mobiltelefon och nästan hälften av dem använder internet på sin mobil. Detta har bidragit till att nya företag kommit hit såsom olika taxitjänster som man bokar via en app. När jag först flyttade hit 2015 var det både ganska dyrt och komplicerat att boka en taxi men med hjälp av nya appar har det blivit mycket lättare. Nu kan även bajaji (tuktuk) och MC-förare med smarta telefoner använda sig av dessa appar och de har förenklat livet mycket för mig eftersom det nu är lätt att hitta transport på kvällar. Min favorit är att använda bajajis för kortare avstånd på dagtid och bilar när det är mörkt och för längre avstånd.

Den oftast goda internethastigheten här i Dar es Salaam gör det också möjligt för mig att jobba och plugga på distans. Jag har den senaste veckan både haft gruppseminarier och individuella coaching-sessioner online utan några som helst problem. Det gäller bara att ha ett hyfsat boende eftersom elen inte alltid är tillförlitlig i alla områden. Jag har ett lokalt simkort med 4G anslutning som jag (liksom många andra) fyller på genom en tanzanisk version av swish. Mobila banktjänster är väldigt vanliga och populära här och det är möjligt att både köpa eller skicka pengar till släktingar och ta ut kontanter i de många små servicekioskerna runt om i landet. 

Än så länge har mina helger framförallt bestått av att hälsa på gamla kollegor och vänner och det brukar involvera att äta pilau, vilket är en risrätt som äts ofta här på helger. Detta eller vanligt ris är också någonting jag brukar äta tillsammans med bönor och grönsaker på de vardagar när jag lunchar med gamla kollegor. Då jag fortfarande jobbar på att skapa en stabil inkomst från mitt företag är det också ett sätt för mig att hålla nere mina kostnader då en sådan lunch går på ca. 15 kronor. De dagar jag är ute och jobbar på västerländska kaféer för variation brukar en lunch gå på ca. 65-85 kronor.

På helgerna brukar jag ta chansen att gå på olika kulturevents vilket ofta involverar livemusik och dans. Det finns ett kulturcenter som heter Nasafi och de brukar alltid ha fantastiska events med bra blandning av både människor, musik och dans. Det bästa är nog att det är möjligt att dansa lite som man själv vill, med sina egna steg. Skönt när man är en okoordinerad själ som mig själv! Bröllop är en annan favorit om man vill dansa loss! I motsats till Sverige är det ganska lätt att bli bjuden och jag tror att jag under åren jag bott i Tanzania varit på kanske 10 stycken bröllop. De flesta inbjudningar har kommit från kollegor och oftast skickar man innan bröllopet ut en lista till kollegor och vänner där man också ber om ekonomiskt bidrag. Då äktenskap är en av de viktigaste sakerna i livet av både kulturella och religiösa skäl här så gifter sig många.  

Någonting som människor ofta sammankopplar med ett digital nomad liv är strand och bad. Jag skäms lite att i skrivande stund efter att ha varit här en månad ännu inte badat i havet, då det varit fullt upp med olika typer av inlämningar och deadlines. Däremot bor jag nu cirka 300 meter från stranden och jag gillar att ta en morgon eller eftermiddagspromenad på den. Stranden där jag bor är det teoretiskt möjligt att bada vid, men det är att rekommendera att åka lite längre ut från stan för att komma ifrån de värsta utsläppen. Det finns två öar som man kan ta sig till genom en 30-minuters båttur och även andra stränder lite utanför centrum som är lätt att ta sig till för en dag. Vill man uppleva snäppet bättre stränder finns fantastiska Zanzibar cirka 2,5 timmar bort med en mindre färja. 

Glädjeämnen och utmaningar kring ekvatorn

Livet här i Dar es Salaam är fullt av kontraster och jag minns väldigt väl när jag för första gången bjöd in barnen i en lokal familj som jag lärt känna från gatan utanför till min lägenhet. Efter att tagit av sig skorna gick de fram till min tvättmaskin med stora ögon, öppnade och stängde luckan flera gånger och undrade vad detta var för något. Medan jag enkelt slängde in min tvätt i den kämpade deras mamma hårt med att få rent deras kläder med sina händer bara några meter från min lägenhet. 

Förutom flygskam är det lätt att tro att rädslan över att få malaria eller att bli bestulen är den stora utmaningen här för mig. Istället handlar min utmaning om just att förhålla mig till mina egna privilegier vad det gäller levnadsvillkor och finansiell kraft, såsom att jag har rinnande vatten medan vissa av mina grannar behöver gå och hämta vatten i dunkar. Det finns nog inga enkla lösningar på detta men jag gör mitt bästa att handskas med detta genom inre reflektion, förstå mina egna privilegier, vara ödmjuk, lära från de människor jag möter och stötta unga individer som brinner för att göra en förändring. 

Någonting som jag gillar här är att det är ganska vanligt att hälsa även på människor som man inte känner. Jag lärde själv känna familjen jag är närmast då vi började hälsa på varandra vid deras lilla kiosk utanför min lägenhet. Innan dess hade jag inte riktigt förstått hur mycket det betyder när man lär känna och hälsar på dem man ser varje dag och hur mycket ett “Mambo Sofia” kan betyda. Skönheten i dessa mänskliga möten och interaktioner är någonting som jag ofta tycker glöms bort i Instagrams flöde av flashiga hotellrum och drinkar i poolen när man ser bilder om distansarbete och resande. 

Jag har sedan jag börjat studera psykologi förstått att mänskliga möten bidrar till det som kallas “känsla av sammanhang” vilket handlar om att vara delaktig i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt. Detta är en oerhört viktig komponent av välmående och någonting som vi ibland glömmer bort när vi pratar om hälsa. Då mycket av mitt arbete just nu sker vid min dator blir det lätt ensamt och jag har lärt mig vikten av att skapa dagliga möten och mänsklig interaktion. Det kan handla om att ha en lokal lunch med en tidigare kollega, åka och besöka familjer som jag lärt känna eller pro-bono coachning av ambitiösa unga ledare. Detta är också vad det digitala nomadlivet handlar om för mig;; att lära sig mer om såväl världen och andra som sig själv.  

När jag läser artiklar med olika typer av digital nomader berättar många att de föredrar att vara på en plats lite längre och det förstår jag. Det skapar en möjlighet att bygga upp sin egen känsla av sammanhang och lära känna en stad och dess invånare bättre. Ett sätt att lära känna andra människor när man distansarbetar är att göra någonting ideellt. Många tror att ideellt arbete är någonting som enbart gynnar den som tar emot men många studier visar att det är väldigt positivt för ens egen hälsa och välmående. En stor anledning är att man oftast utvecklar sina sociala kontakter och gör någonting meningsfullt vilket bidrar till ens känsla av sammanhang. Det många tänker på när man säger volontärjobb är att vara volontär på tex. ett barnhem. Det finns dock andra sätt att bidra och komma ifrån de baksidor som tyvärr ibland kan finnas i den klassiska barnhems volontärturismen i låginkomstländer; såsom att erbjuda unga vuxna stöd och coaching i engelska, digitala verktyg, entreprenörskap, webbdesign, CV och jobbsökande eller någon annan kompetens. 

Just vad det gäller kompetensutveckling i Tanzania finns det ett stort behov av detta då landet har lika många 15-24 åringar som hela Sveriges befolkning! Det är också någonting jag upplever som en stor efterfrågan på när jag pratar med unga tanzanier. Trots att andelen unga vuxna som har en universitetsexamen har ökat kraftigt finns det tyvärr brist på jobb och kompetenshöjande aktiviteter för både dem och de som inte har en examen. En svensk organisation som jobbar just med detta är Malin Cronqvists Help2Help vilket erbjuder både stipendier och olika typer av kompetenshöjande aktiviteter. Att träffa en ung vuxen (eller äldre person) någon gång i veckan och göra ett kompetensutbyte kan vara oerhört givande och lärorikt när man är i ett nytt land. Det är en möjlighet att bygga vänskap, bidra, få svar på alla frågor man har, och skapa en djupare känsla av sammanhang. 

Tips om man vill testa nomad livet i Dar es Salaam

På väg till ett möte med en lokal organisation börjar jag fundera på mina egna lärdomar och bästa tips för dem som vill testa på distansjobb på en annorlunda plats. Just denna dag har jag möten inplanerade och får då min sociala dos tillfredsställd. Värre är det under de dagar som jag enbart jobbar eller pluggar framför datorn, då blir jag lätt rastlös och känslan av ensamhet kan komma upp. Jag har genom dessa lärdomar insett vikten av att varje dag planera in tid för någon typ av mänsklig kontakt och även sätta tydliga mål och rutiner för mig själv. Dessa rutiner handlar inte bara om att jobba utan även att om att träna och att göra andra typer av aktiviteter som är viktiga för mitt generella välmående.  

Jag har nedan sammanställt mina bästa tips för att jobba på distans från Dar es Salaam vilket inte direkt är känd för sin digitala nomad arena. Förhoppningsvis kan tipsen vara värdefulla även för andra icke-kända digitala nomad destinationer. 

Tips 1: Gå med i olika FB-grupper och håll koll på FB-events för att hålla dig uppdaterad om vad som händer i stan. Olika grupper är också väldigt bra för att identifiera olika typer av aktiviteter att testa på, här finns alltifrån fotboll och innebandy (tror att ett gäng skandinaver tränar det här på nordiska skolan) till yoga, löpning och zumba. FB-grupper är också ett bra forum för att ställa praktiska frågor. För Tanzania kan jag rekommendera grupperna Svenska Nomader, Svenskar i Tanzania och Team Tanzania. Det kan även vara värt att bli medlem av InterNations, vilket är ett nätverk av internationellt sinnade personer. 

Tips 2: Ta några lektioner i det lokala språket (eller gör ett språkutbyte) även om du inte planerar att vara här så länge. Att lära sig ett nytt språk är en bra hjärngympa och genom att  kunna de mest vanliga fraserna blir det lättare och roligare att lära känna både människor och ta sig runt i stan. Det hjälper dig också att få en snabb inblick i kulturen då språk är en nyckel till den. Någonting så enkelt som att säga hej till de på gatan där du bor, fråga dem vad de heter och berätta vem du är kan göra att det nya känns mer hemma. Framförallt när du börjar få höra ditt namn tillsammans med “Mambo” (om du är i Tanzania)!  

Tips 3: Installera appar som hjälper dig i vardagen. Det kan finnas appar som gör det enklare att ta sig runt och även för att beställa hemkörd mat från stadens många restauranger här i Dar es Salaam. Lokala simkort är billiga här och du kan använda det internet du laddar på både för att hotspotta datorn och för att ha internet på mobilen.

Tips 4: Engagera dig ideellt för någonting du är intresserad av. Ett sätt är att göra ett utbyte och dela med dig av dina färdigheter, erfarenheter och kunskaper till en ung lokal förmåga. Detta kommer förhoppningsvis hjälpa dig att få såväl både nya vänner och, förståelse för hur samhället fungerar som en utökad känsla av meningsfullhet. 

Tips 5: Var street smart! Detta handlar för mig om att undvika att promenera när det är mörkt ute eftersom fler brott sker då och även att inte dricka redlöst när jag är ute. Dar es Salaam är generellt en säker stad (trafiken är antagligen den största faran), men det är bra att vara medveten om att framförallt väskryckningar sker. Det jag gör är därför att ha en midjeväska med mobilen och pengar.  

Tips 6: Använd dina upplevelser som mental träning! Jag kan varmt rekommendera att se varje utmaning som händer som en slags mental träning, någonting som tränar dig på att bli lugnare, mentalt starkare och bättre rustad för det oväntade. Genom att ha detta mindset kommer du att lättare klara av förseningar, trafikstockningar eller andra utmaningar på ett lugnare sätt. Ett ytterligare sätt att träna mentalt är att skriva dagbok och reflektera över det som händer, dina tankar och hur de har möjlighet att göra dig starkare och bättre rustad för andra situationer i framtiden. Allt som oftast finns det något vi kan lära oss i varje händelse. 

Slutligen: någonting som också är bra att tänka på är att många saker kan komma att kännas lite obekväma och kanske halvt skrämmande i början eftersom det är så mycket nytt. För mig tog det flera veckor när jag flyttade hit innan jag skaffade mig mod att våga ta den lokala bussen. Kom ihåg att detta är väldigt naturligt och allteftersom du är i den nya verkligheten och tränar på dessa nya situationer så kommer de bli lättare och mer familjära.

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.