Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Om stressens negativa effekter – där tankarna är orsaken

Dela artikeln
fredag, 23 februari 2018 0
Om stressens negativa effekter – där tankarna är orsaken

För att förstå stress och hur det bidrar till psykisk ohälsa är begreppet stresstunneln eller stresskonen klargörande. (Ibland kallas den också för utmattningstratten). När vi är lugna och inte känner oss stressade har vi full tillgång till hela vår kapacitet. Vår kognitiva förmåga är optimal. Vi har full tillgång till vårt minne, vår kreativa förmåga och vi känner empati för andra i arbetsgruppen.

När stressen uppstår är det första som försvinner den så kallade vi-känslan. Vi tappar känslan för andra i vår omgivning och börjar fokusera på oss själva. Vi tappar alltså vår förmåga till empati och medkänsla. Det gäller även medkänsla med oss själva, så kallad självmedkänsla. Vi blir hårda mot oss själva och mot andra. Vi kör nu vårt eget ”race”. När du hör någon säga att jag skiter i de andra och kör mitt eget ”race” från och med nu så innebär det att de är stressade (rädda) för någonting.

Detta leder ofta i sin tur till konflikter och samarbetssvårigheter och förekommer detta på din arbetsplats skulle jag säga att det är en stark signal om att det förekommer för mycket stress.

Test: Är du i riskzonen för psykisk ohälsa?

Vi är alltså biologiskt programmerade att fokusera mer på oss själva när vi upplever oss stressade. Vi blir mindre närvarande och får svårare att få kontakt och känna med andra människor. Idag är detta ett reellt problem på många arbetsplatser. Förr i tiden bad cheferna medarbetare att arbeta mer. Idag måste chefer be medarbetare att arbeta mindre eftersom cheferna noterar en allt sämre ”performance” och ”leverans” från stressade medarbetare.

Detta tycker jag förstås är bra men egentligen är det något fel i grunden då det blivit så här.

Relaterad läsning: 3 anledningar att röra på dig mer som du troligtvis inte kände till

Andra förmågor minskar också. Exempelvis tappar vi kontakten med vårt minne och blir mer glömska. Detta beror faktiskt på att närminnet försämras och produktionen av nya hjärnceller minskar vid stress. Det gör att vi missar viktiga saker och detta bidrar naturligtvis till ytterligare stresspåslag. Tänk dig att du kommer ut på bilparkeringen och att du inte minns var du ställde bilen? Ett inte helt ovanligt första tecken på att närminnet är tillfälligt utslaget. Var du inte stressad innan detta hände så blir du alla gånger det nu!

När stressen ökar ytterligare blir vi helt fast i våra egna tankar och upplever tunnelseende. Reaktionen kan vara så kraftig att den slår ut vår förmåga fullständigt vilket kan innebära att vi inte ens kommer upp ur sängen (utmattning/utbrändhet).

Det är alltså viktigt att förstå att det är våra tankar som lurar oss att bli rädda. Det är stor skillnad på rädsla och fara. Vid en verklig fara är det bra att du blir rädd men är det enbart rädsla du upplever utan någon reell fara är det tvärtom. Att ständigt vara på sin vakt sliter snabbt ut dig. Det är som att din kropp är i ständig alarmberedskap. Det orkar den inte i längden. Den måste få koppla av och återhämta sig.

Minnesregel: Det är exempelvis inte jobbet som stressar dig. Det är tankarna om jobbet som stressar dig. (Att du kommer att misslyckas, känner dig otillräcklig, att du inte klarar jobbet osv).

Senaste nytt

Flest reaktioner i veckan

 

Välj kommun från listan